GenerationSex

Jag säger bara sug, stygn, hugg, tomt, fylls, nej inte fylls förresten, torkar ut, skrumpnar, stick, sväller, krymper, snabbare, långsammare... in, ut, in, ut, tomt, stygn, upprepa om och om igen.

Jag mår dåligt. Ledsen? Jo, men utan orsak. Eller kanske inte. Gråta? Frågan är hur länge jag kan hålla tårarna tillbaka. Desperat? Nej! Ensam? Kan inte ens ljuga för mig själv. Förvånad? Borde inte vara men är det. Sviken? Finns det en annan känsla? Sviken av vem? Mig själv. Ska jag duscha och sova? Varför inte, energin bara rann av mig liksom en gång tidigare. Orkar jag ställa mig upp? Tveksamt. Är jag paranoid? Finns bara en som kan svara på det. Känner jag mig dum? Tanken som är på andraplats just nu. Vill jag prata om det? Den som frågar får inget svar mer än en rygg att se på då någon går där ifrån. Trodde jag att det var över? Verkar så, men det var en lögn. Skäms jag? O,ja! Vem har inte förstått vad jag tänker på? Troligtvis ingen. Känner jag igen känslan? Som om det var igår jag senast hade den. Önskar jag något? Att få sova en hel natt så jag kan vakna och må bra igen. Som om alla mina tankar var en dröm. Mina sista ord är? Snälla, fråga inget imorgon, prata inte om något, skicka inget sms, låt mig lida i fred...